OASSEVÁLDIT | MEDVERKANDE 2018

Moa Backe Åstot vann 2018 Sveriges Radios skrivartävling för unga. På Bágo in books håller hon i Giellamiella reaiddut skrivarworkshop för 15-25-åringar med start fredag kväll (intresseanmälan till Moa via länken). Backe Åstot är 20 år och har tidigare vunnit Norrbotten-bibliotekens Lilla Erik Lindgrenpriset samt fått Gällivare kommuns Ungdomskulturstipendium.

 

Linnea Axelssons Ædnan väckte uppmärksamhet när den kom i mars 2018. “Nu får litteraturen sin egen ‘Sameblod’” är rubriken på Svenska Dagbladets recension. “Plötsligt, men med många års mellanrum, kommer en poesidebut som är så stark att tiden liksom hejdar sig.” skriver Dagens Nyheters recensent. I en TT-intervju säger Linnea Axelsson: “Jag vet inte varför men jag började kalla den för epos… Det kommer jag att få äta upp. Men den drar åt olika håll eftersom den har ett tydligt berättande i sig men också är lyrik.” Axelsson fick nyligen ta emot Studieförbundet Vuxenskolans författarpris 2018.

 

Foto: Carl-Johan Utsi

Anna Sofie Bull Kuhmunens personliga bok kom tidigare i år, Jeatjah vuertiemisnie : Adopsjovne Saepmesne / En annan väntan : Adoption i Saepmie. Andra böcker ger svar på många frågor, men en fråga saknar sitt svar: hur tar det samiska samhället emot de adopterade barnen? Var hittar man samernas berättelser kring internationell adoption? Här!

 

Ann-Helén Laestadius vann med boken Tio över ett Augustpriset Årets svenska barn- och ungdomsbok 2016. I år kommer dess uppföljare och samiska översättningarna av Bara dra samt barnboken Pimpelfiske. Om Bara dra skriver Expressens recensent: “Det utsnidade språket, den närmast prosalyriska radbrytningen ger berättelsen både rytm och rymd som en mer ungdomligt ‘pratig’ prosa riskerar slarva bort. /…/ Att skriva om det samiska ‘nuet’ och inte bara historien är politiskt sprängstoff; det handlar om klimat, ekonomi, mänskliga rättigheter. I Bara dra göms en ‘vuxnare’ och farligare roman som jag hoppas Laestadius vill skriva.”

 

Helga West debuterade i våras med  Gádden muohttaga vielgadin,lyrik om ett äktenskaps väg mot skilsmässa.

 

Olivier Truc är Le Mondes korrespondent i Stockholm. Den franske journalistens första bok på svenska, Fyrtio dagar utan skugga (2014), om renpoliserna Nina Hansen och Klemet Nango på norsk sida nominerades till Svenska Deckarakademins pris. Han har fått nästan 20 litterära priser i Frankrike, bland andra Quai du polar (2013) och Prix Mystère de la critique (2013). I våras kom Det röda berget. Sápmi ligger Truc varmt om hjärtat, skriver SR Sameradion, och det gläder många, enligt Truc själv: “Läsarna säger till mig att de lär sig mycket om en okänd kultur och en okänd region.”

 

Juvvá Pittja debuterade i augusti 2018 med Duodain in diede – Vet verkligen inte. Hans konst kommer också att ställas ut under Bágo in books.
Så här skriver förlaget Davvi girji om boken: “Diktmanuset begynner med ordene: ‘Jag vet faktisk inte…’, men når man begynner å lese diktene, så har denne unge dikteren faktisk veldig mye å si. Diktene handler om kjærlighet og kjærlighetssorg, om livets fineste og tyngste stunder, om et ungt menneskes oppnåelser og kamper i livet.”

I en längre intervju i samiska ungdomstidskriften Nuorat säger Juvvá Pittja, apropå att skapa: “Det är så lätt att tänka att det är en stor handling som ska utföras, men det handlar snarare om småsakerna du gör varje dag.”

 

Hiltrud Baier är kvinnan bakom pseudonymen Klara Nordin och bor i Jokkmokk. Hon har bott i Sverige sedan 2001 och skriver spänningsromaner på tyska. Baier håller också i skrivkurser i Tyskland.

 

Gerd Mikalsens debutroman Farsmålet publicerades på norska 2016 och på nordsamiska 2017, Áhčigiella. Förlaget Gollegiella skriver: “Denne romanen er blant de første som går inn i problematikken og vil avdekke sårene som ble risset inn i et folk som på en brutal måte gjennom fornorskningspolitikken mister deler av sin identitet og egenverdi.

Forfatteren Gerd Mikalsen forteller blant annet: ‘I min barndom var det to ting som var strengt forbudt for oss unger. Den ene var å snakke samisk og den andre var å snakke om alt som hadde med kjønnsdrift å gjøre. Lenge trodde jeg at dette var samme sak.’”

 

Oskar Njajta Östergren är en erfaren dokumentärfilmare och filmproducent, bland annat vid världssuccén Sameblod. Han är delägare i Bautafilm, baserad i Tärnaby och vice ordförande i Sámi Filbmabargiid Séarvi (samiska filmarbetarföreningen). Han har engagerat sig länge i hur samer representeras i film och tv idag, visas egentligen en fortsättning på koloniseringen? Njajta Östergren är initiativtagare till och ledare för urfolksfilm- och konstfestivalen Dellie maa i Tärnaby. 2018 hålls den 24 november.

 

 

Lisa Marie Kristensen, frilansjournalist SR, SVT och NRK, producent Sápmi sessions med mera, manusförfattare och producent podden Gáfestallan Lisain.

 

Morten Olsen Haugan, rådgivare Trøndelag fylkesbibliotek. ”Vi syns at samiske unger fortjener å ha like mange bøker å velge mellom som de norske barna”, säger Olsen Haugen till NRK.

 

Solja Krapu om att vara poet: ”Att se en vattenpöl och se det som sin uppgift att berätta om det.” Krapu skriver också romaner, barnböcker och har vunnit flera Poetry slam-SM.

Anna Holmström Degerman är född i Jokkmokk, och har skrivit många barn- och ungdomsböcker där läsaren möter djur och krönikor i bland annat Västerbottens-Kuriren.

Anne Wuolab är ordförande i Bágo čálliid siebrie, journalist, författare och med stort engagemang för samisk kultur, språk och samhälle, somt samisk kaffetradition.